Arvet från Sovjet

Estland skiljer sig från andra stater genom att ha två självständighetsdagar – den 24 februari och den 20 augusti. Ena självständighetsdagen markerar republikens födelse år 1918, den senare berättar om suveränitetens återfödelse efter Sovjetunionens kollaps år 1991.

År 2018 firade Republiken Estland 100 år av självständighet. Hundra år sedan de baltiska staterna – Estland, Lettland och Litauen – utropade sin självständighet. Estlands väg till frihet har präglats av många dramatiska händelser då Estland frigjorde sig från Sovjetunionen, och än i dag se spåren av och uppleva det sovjetiska arvet i Estland.

Många äldre minns bristen på de flesta varor under sovjettiden vilket ledde till att folk fick stå i långa köer, ibland från tidig morgon för att ha en möjlighet att komma över varan. Hade man otur kunde man bli utan trots den långa kötiden. För vitvaror, bilar, lägenheter m.m. fick man köa många år och för de flesta var sådant bara drömmar som man åtminstone i Estlands norra delar kunde se på finsk tv. Äldre människor är väl medvetna om denna svåra period med sina motstridiga upplevelser. Dagligen fick man leva med matkuponger, vodka som kunde köpas svart i taxibilar, stängda gränsområden med hemliga städer, stora miljöproblem och en ekonomi som styrdes av centralt beslutade femårsplaner. I dag känns allt detta absurt och, i varje fall för en yngre generation, svårt att förstå.

Här och var gör sig sovjettiden påmind i den stalininspirerade arkitekturen som fortfarande finns kvar på många håll t.ex. - kulturhus, kolchosernas huvudbyggnader, hyreshus från stalintiden och andra sovjetiska monumentala byggnader som skulle markera sovjetunionens storhet.

För att inte glömma bort denna period kan det vara nyttigt att delta i någon av de många självguidade rundturerna som belyser sovjettiden och andra intressanta perioder i Estlands historia. Ett exempel kan vara en tur till Paldiski där svenskarna redan på 1300-talet grundade en hamn. Området ockuperades redan 1939 av sovjetarmén som flyttade därifrån först 55 år senare.

Paldiski byggdes under sovjettiden om till en av de största ubåtsbaserna vid Östersjön. Fram till år 1994 var Paldiski en förbjuden stad för ester och hade en befolkning på 11 000 personer, sovjetiska militärer och deras familjer. Den självguidade turen inkluderar även ett stopp vid det övergivna Rummu kalkbrott. Stenen i kalkbrottet bröts av fångar från närliggande fängelser. Under varma sommarmånader har det vattenfyllda Rummu stenbrott blivit en populär badplats tack vare sitt fina vatten och häftiga ruiner från vilka man kan hoppa i vattnet. 

Hotell Viru var och är en mäktig statussymbol i Estlands huvudstad Tallinn och hade under Sovjetregimen två syften. Dels fungerade det som ett hotell men våning 23 (längst upp) var stängd för gästerna. Där hade ingen annan än KGB tillträde fram till år 1991. Av hotellets 420 rum var 60 direkt bevakade av KGB. Man använde dolda mikrofoner i hotellets askfat liksom sändare inbyggda i taket i många rum. Idag är KGB-våningen ett museum som man är välkommen att besöka även om man inte bor på hotellet.

Staden Sillamäe ligger 170 km österut från Tallinn på Estlands nordöstra kust. Under kalla kriget existerade inte Sillamäe för omvärlden och stadens namn då var "Postbox nr 22". Staden fick, även om den inte officiellt existerade, många praktfulla byggnader och boulevarder uppförda i Stalinstil. Sillamäe museets utställning "Sovjetiden i Sillamäe" introducerar sovjettiden, allt från bilder och foton av de stora sovjetledarna till skoluniformer och andra kuriositeter. Utställningen visas i lokalerna för det tidigare bombskyddet.

Har man mer tid är det värt att ta en längre resa i sovjettidens tecken och besöka flera län. Men om du bara stannar i Tallinn finns även där möjlighet att delta i en intressant nostalgisk tur som bland annat visar sovjettidens hus och monument liksom militära installationer.