Vet du att det har funnits över 3000 väderkvarnar och mer än 800 vattenkvarnar i Estland? Eller att de estniska potatis- och fruktskördarna användes främst till att framställa sprit och inte till mat på 1800-talet? Eller att man redan på 1700-talet framställde porslin i Põltsamaa och att man i Räpina fortfarande tillverkar papper efter nära 300 år?
Industrin är en viktig del för landet, folket och kulturen. Även om Estland i stor utsträckning har haft ett föråldrat jordbruk tidigare, har vi ändå en färgstark industrihistoria. I Estland har det funnits hundratals kvarnar, mejerier, sprit- och linnefabriker, pappersindustrier och kraftverk. Här låg Europas största maskin- och varvsbolag samt bomullsfabriker. Industrin har påverkat människors levnadsvillkor och vardag, mer än vi kan ana – den industriella omstruktureringen med bostäder och affärer, liksom (järn)vägsnätet. Tusentals liv centrerades där det fanns någon industri.
Industriella landmärken i södra Estland
Historiska destillerier, kvarnar, fabriker och kraftverk är södra Estlands viktiga landmärken. De har nu fått nytt liv, genom att spännande händelser berättas och att olika upplevelser och aktiviteter erbjuds.
I södra Estlands huvudstad Tartu ligger ett gammalt fabrikskomplex, där man under sovjettiden tillverkade kylanordningar, icke fungerande paraplyer och blixtlås samt hemliga föremål för den militära industrin. Idag förenas Tartus stadsdelsområde runt den tidigare maskinfabriken med kreativa företagare. Här finns konststudion, designateljéer och på caféerna erbjuds kulinariska maträtter från Estland och från andra ställen i världen. I maskinfabrikens bohemiska kvarter finns en massa fritidsaktiveteter för besökare i alla åldrar.
I samma stadsdel ligger tryckeri- och pappersmuseet, där du kan se pappersframställning, pappersskulpturer, historiska tryckpressar, typsnitt i trä och tenn på två våningsplan. Om du så önskar, kan du vara med i aktiviteterna i arbetslokalerna och köpa med dig speciella produkter, som bara tillverkas i tryckeri- och pappersmuseet.
Staden Elva i Tartu län har uppstått tack vare järnvägen. Det kända vandringscentret ligger i den historiska stationsbyggnaden i Elva. Från vandringscentret utgår hälso- och vandringsleder. Olika konstutställningar och historiska utställningar berättar historier om rekreationsområdet.
I landskapet Jõgevamaa ligger Siimusti keramikfabrik, som kom till av en lycklig slump, när den ryska tsaren åkte genom Jõgevamaa för ca 150 år sedan. Tsaren gav då en lokal framstående bonde idén att börja tillverka lergods. I Siimusti keramikverkstad arbetar alltså den tredje generationen, som alltjämt använder samma produktionsmetoder sedan år 1886 och visar fram en framställningsprocess av lergods i hög kvalitet. Här säljs ett brett sortiment av keramikprodukter.
Viljandi är en av de första städerna i Estland som fick ett vatten- och avloppssystem. Redan år 1911 slutfördes ett 30 m högt vattentorn i rött tegel, som hade till uppgift att leverera vatten till staden. Ända tills idag har Viljandis gamla vattentorn bevarats med sina små fönster och den åttakantiga övre delen i trä, där det finns en permanent utställning om stadens historia på tredje våningen. Dessutom finns det många utställningar om resrutter. Vattentornet är en viktig del, både som Viljandis och tornens stadssiluett. Från tornet öppnas en fantastisk utsikt över Viljandis sjö och gamla stan. Den är öppen under sommarsäsongen och kan endast besökas under vintertid genom förbokning.
Vattentornet Lasvas galleri i landskapet Võrumaa, är ett torn som tillhörde en svinstia på kolchostiden, där arkitekternas/konstnärernas flygande idéer och lokalsamhällets aktivitet har blivit ett attraktiv och prisbelönt objekt. Här avger klavertrappan musik och besökarna kan njuta av foto- och konstutställningar i rostiga vattentunnor. Galleriet är öppet under sommarsäsongen och kan endast besökas under vintertid genom förbokning.
I landskapet Valgamaa finns en vattenkvarn som alltjämt är i funktion sedan 140 år. I Hellenurmes kvarnmuseum ser man hur skörden mals med hjälp av vattenkraft, hur man gör "manna från himlen" och mjöl. Här bakas väldoftande rågbröd tillsammans med tredje generationens kvarnhusmödrar. För att besöka kvarnen måste man förboka.
I staden Räpina i landskapet Põlvamaa, ligger Europas unika industriarkitektoniska pärla – Räpinas pappersfabrik, vars historia går tillbaka till år 1728. Hovmannen greve Karl Gustav von Löwenwolde i tjänst hos Peter I, byggde här en tegelfabrik samt en såg-, mjöl- och papperskvarn vid Võhandu sjö, som använde vattnet som kraftkälla. Räpinas pappersfabrik, med start år 1734, är Estlands äldsta industriföretag, som fortfarande är igång med att tillverka papper. För att besöka fabriken måste man förboka.
Ovanstående rekommendationer är naturligtvis bara en liten inblick i det sydestniska industriarvet. Läs närmare: industrialheritage.travel.
