Vad har hänt i Estland de senaste 100 åren?

Källa: Kaarel Mikkin

Vad har hänt i Estland de senaste 100 åren?

År 2018 fyllde Republiken Estland 100 år – en viktig och stor dag som numera finns med i historieböckerna. Bekanta dig med ett urval av viktiga händelser i Estland under de senaste hundra åren, och lär dig mer om landets historia.

Elagu Eesti - Länge leve Estland!

Det estniska folket har all rätt att fira landets framgångar.

Bild: Raigo Pajula, Visit Estonia

1918-1928
I början av år 1918 lämnade den röda armén Estland och invaderades därefter av tyskarna. Möjligheten användes att "Manifestera Estland för folket", där ett oberoende och demokratiskt Estland utropades den 23 februari. Nästa dag, den 24 februari, utropades manifestet i Tallinn, vilket medförde att denna dag blev estniska nationaldagen och självständighetsdagen.


1928-1938
År 1935 föddes den världsberömda kompositören Arvo Pärt i staden Paide i hjärtat av Estland. Antagligen har de flesta estländare lyssnat till hans verk, bland annat i många filmer. Pärt är främst känd för sin unika minimalistiska kompositionsteknik, den så kallade tintinnabuli-stilen. Under sju år i följd har den klassiska musikdatabasen Bachtrack titulerat Pärt som den mest spelade kompositören som ännu finns i liv .


1938-1948
År 1941, var det 500 år sedan, där enligt legenden, världens första offentliga julgran restes upp (år 1441) av Mustpeade Vennaskond (borgargillet Svarthuvudbröderna) på Rådhusplatsen i Tallinn. Än i dag klär man julgranen, som anses vara en av de vackraste i Europa, i november varje år på Rådhusplatsen och där Tallinns julmarknad är till stor glädje för besökarna.


1948-1958
År 1957 var det 100 år sedan en köpman från Moskva, baronen Ludwig Knoop (som ursprungligen kom från Bremen), köpte Kreenholmsön i Narva för 50 000 rubel. Det var där textilindustriföretaget Kreenholmi Manufaktuur grundades. Kreenholmi Manufaktuur var det modernaste industriföretaget i det ryska kejsarriket under andra hälften av 1800-talet och den största textilfabriken i Europa i flera årtionden. Fabrikens produkter var med på världsutställningen Grand Prix i Paris år 1900. Företaget var verksamt i 153 år, men avslutade sin verksamhet år 2010. I dag kan du lyssna till den tidigare utmärkta industrins historia och beundra de majestätiska ruinerna på rundturen som arrangeras av Narvas Museum i fabriksområdet vid EU:s östra gräns.


1958-1968
År 1961 blev världens första panoramafilm klar i Estland med namnet "Ohtlikud kurvid" (Farliga kurvor). Den filmades i Moskva med en uppsatt panoramafilmkamera och för första gången i världen gjordes en ny typ av filmsekvenser i färg, som väckte ett stort intresse både bland professionella och publik. Detta är en komedi som handlar om två tvillingsystrar som förväxlas, motorsportfantasten Vaike och ballerinan Maret. Besök gärna Eesti Filmimuuseum (Estlands Filmmuseum) så kan du lära dig mer om estnisk filmproduktion och historia.


1968-1978
År 1972 vann två starka estniska män, tyngdlyftaren Jaan Talts och höjdhopparen Jüri Tamak, guldmedalj på OS i München med två veckors mellanrum. Detta är Estlands bästa resultat någonsin i ett sommar-OS. För att även du ska kunna känna av spänningen i OS, kan du sätta din reaktionshastighet eller sportkommentatorns skicklighet på prov på Baltikums största sportmuseum Eesti Spordi- ja Olümpiamuuseum (Estlands Sport- och OS-museum) i Tartu!


1978-1988
På 80-talet skedde en stor förändring i Estland, Lettland och Litauen, vilket banade vägen för de baltiska staternas självständighet. År 1987 påbörjades den så kallade sångrevolutionen, där man åter vågade sjunga patriotiska sånger, som inte varit tillåtna under en lång tid. År 1989 höll de tre baltiska länderna en gemensam protestaktion Baltiska kedjan – en fredlig demonstration utan blodsutgjutelse, där nära två miljoner människor bildade en mer än 600 kilometer lång mänskligt obruten kedja, genom att hålla varandra i händerna.


1988-1998
I Estland har mjölkproduktionen utvecklats mer seriöst sedan andra hälften av 1800-talet. År 1995 fick estniska forskare även ett stort genombrott inom världens mejeri – forskare på Tartus universitet upptäckte mjölksyrabakterien Lactobacillus fermentum ME-3, som alla medvetna människor nu söker i sina mejeriprodukter. Om du vill utöka dina kunskaper om mjölk eller om du till och med vill tillverka glass och ostkaka på egen hand, ska du absolut bege dig till Estlands Mejerimuseum, Eesti Piimandusmuuseum.


1998-2008
På 2000-talet utvecklades Estland mycket starkt digitalt. År 2003 bildades Skype i Estland. Två år senare skedde de lokala valen elektroniskt, som första land i världen, och ytterligare två år senare utfördes valet av Estlands parlament på samma sätt. I dag är Estland det första landet i världen, där nästan alla (99 procent) offentliga tjänster sker digitalt.


2008-2018
Världsstäddagen (World Cleanup Dag) är en rörelse som startade i Estland år 2008, när 50 000 estländare samlades och plockade skräp i de lokala omgivningarna. Runt om i Estland städade man i hela fem timmar. År 2017 mottog stiftelsen Teeme ära (Let's do it!), som ligger bakom initiativet, det europeiska medborgarpriset från Europaparlamentet. Sedan år 2018 arrangeras städdagar runt om i hela världen! Under år 2018 firade Republiken Estland också sitt 100-årsjubileum med traditionell flagghissning på Långe Hermanns torn på Domberget i Tallinn, parader och presidentens självständighetsmottagning.

2019–

År 2019 firade Estland den allmänna Sångfestivalens 150-årsjubileum och den arrangerades för 27:e gången och Dansfestivalen för 20:e gången. Totalt samlandes 100 000 besökare på Sångarfältet i Tallinn. Samma år utses Tartu till europeisk kulturhuvudstad för år 2024. Kulturhuvudstadsprojektet har sedan år 1985 utsett en kulturstad i Europa med syfte att dessa ska få möjlighet att visa upp och utveckla sitt kulturliv. Filmregissören Christopher Nolan's action-thrillerfilm Tenet ger internationell uppmärksamhet till Estland då flera av filmens scener spelades in i Estland. Filmen hade premiär år 2020.

Estlands grundskola utses till den bästa i EU. PISA är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Studien genomförs vart tredje år och i resultatet från PISA-undersökningen var Estland det bästa EU-landet i alla tre ämnen. År 2021 får Estland sin första kvinnliga premiärminister, Kaja Kallas, och samma år hade Estland som land varit fritt längre än ockuperat. Den tyska ockupationen och de sovjet-tysk-sovjetiska ockupationerna varade sammanlagt 18 950 dagar. Den 30 november år 2021 hade Estlands första självständighetsperiod, tillsammans med tiden efter återupprättandet av självständigheten, varit lika många dagar – per i dag alltså längre.

Uppdaterad senast: 19.12.2022

Tema: Historia och Kultur