Kinös geografiska isolering, starka känsla av samhällsanda och deras orubbliga hängivenhet för sina förfäders sedvänjor har gjort det möjligt för Kinös befolkning att bevara sin identitet.

Kinö är hemvist för ett samhälle bestående av 600 personer.

Under många år har männen på Kinö frekvent gått till sjöss medan kvinnorna styrt ön. Kvinnorna på Kinö har blivit väktare av öns kulturarv vilket omfattar ett otal sånger, lekar, danser, bröllopsceremonier och handarbeten.

Giftermålsceremonin på Kinö har utsätts av UNESCO till ett av mänsklighetens immateriella mästerverk. Tyvärr hölls det senaste traditionella Kinöbröllopet 1995 och endast tiden kan berätta om det unika Kinöbröllopet med sina ålderdomliga sedvänjor och sånger kommer att leva vidare eller om det endast kommer att bli som underhållning för turister.

De mest synliga tecknen på Kinös kultur är handarbetena av ylle som bärs av kvinnorna. Med användning av traditionella vävstolar och lokal ull väver och stickar kvinnorna tumvantar, sockor, kjolar och blusar vilka ofta består av ljusa färger, intensiva ränder och snirkliga broderier. Många av de symboliska formerna och färgerna har sina rötter i forntida legender. Till skillnad mot männen bär kvinnorna på Kinö även sina folkdräkter i vardagslivet.

Försök göra ett besök på Kinö vid någon av de traditionella eller kyrkohögtiderna som jul, midsommar och Katarinadagen då du kan bevittna deras uråldriga traditioner.

Kinö museum har utställningar om öns historia och livet för den omtalade lokala kaptenen, Kihnu Jõnn, så väl som en samling målningar av den vida berömda konstnären Jaan Oad. Tvärs över vägen från museet finner du Kinös ortodoxa kyrka och begravningsplats.

För personer intresserade av kultur och fädernearv är ett besök på Kinö ett ”måste".