Det finns 70 000 personer som talar Võrudialekten i Estland och 1995 inrättade Estniska staten Võru Institut för att uppmuntra folket i Võro att tala sitt egna språk och att bevara sina traditioner.

I riktning mot södra Estland erbjuder Baltikums högsta punkt, Suur Munamägi (Stora äggberget) en hisnande utsikt över det omgivande kuperade landskapet. Haanja naturpark skyddar en unik landskapstyp med flera sjöar, och svagt sluttande dalar och branta sandstensbankar längs med den snabbt strömmande ån Piusa.

Võrodialekten ("võro kiil") är en egen dialekt av sydestniska eller estniska, den har sitt egna skriftspråk och den hoppas på att bli officiellt erkänt som ett regionalt språk i Estland.

Võrodialekten är till det minsta påverkat av vanlig estniska. Võro talades en gång i tiden mer söder och österut i det historiska Võromaa, i områden som nu tillhör Lettland och Ryssland.

Ett av de tidigaste skriftliga exempel på Võrodialekten är en översättning av det nya testamentet ("Wastne Testament") utgivet 1686. Även om statusen för sydestniska som språk började försvagas efter 1880, har dialekten undergått ett uppvaknande sedan sent 1980-tal.

Võro Institut grundades av den estniska staten år 1995 med syfte att uppmuntra folket i Võro att tala sin egen dialekt och att bevara deras karakteristiska livsstil.

I dag talar ungefär 70 000 personer dialekten, de flesta i södra Estland, i de åtta socknar i det historiska Võru län: Karula, Harglõ, Urvastõ, Rõugõ, Kanepi, Põlva, Räpinä och Vahtsõliina. Användare av dialekten återfinns även städerna Tallinn, Tartu och övriga Estland.

Flera kända estniska dramatiker, poeter och författare har använt Võro språk i sina verk och dialekten lärs ut en gång i veckan i 26 skolor. Den enda Võro tidningen, "Uma Leht", kommer ut två gånger i månaden.

Estlands bidrag till Eurovision Song Contest 2004 var sången "Tii", som framfördes av Neiokõsõ på Võro dialekt. 2000 sångare deltog när den första Võruspråkiga sångfestivalen ägde rum i Kubija i Võru län.