Under 1700-talet blev den en Rysk örlogsbas och ryssarna döpte om den till Балтийский Порт ("Baltiyskiy Port", “Baltiska hamnen”). Det estniska uttalet, Paldiski, blev stadens officiella namn 1933
1962 blev Paldiski ett utbildningscenter för sovjetiska atomubåtar Med två landbaserade kärnreaktorer och med 16000 personer engagerade, var det den största dylika anläggning i Sovjetunionen. På grund av sin betydelse var hela staden avspärrad med taggtråd ända till det sista örlogsfartyget avseglade Augusti 1994.
Även i dag, 20 år senare, är hela Paldiski och halvön Pakri täckt av övergivna bunkrar, oidentifierbara skrothögar och diverse militärt skräp. På något sätt är dock synen av de övergivna bostadshusen och de klumpiga kvarlevorna av den sovjetiska militära infrastrukturen ett fascinerande skådespel som är värt att se.
Det finns en annan bra anledning till att besöka Paldiski – halvön Pakri är även känd för dess spektakulära kalkstensklinter och de familjevänliga stränderna i närheten. Pakrihalvön har Estlands högsta fyr och den är även hem för den sällsynta tobisgrisslan, som ser ut som små pingviner.
Paldiski är definitivt inte någon stereotyp turiststad, men om du är intresserad av sovjetisk eller militärhistoria är det platsen för dig. Den lockar även till sig personer intresserade av natur eller fågelskådning. Paldiski ligger precis under 50 km från Tallinn och är lättillgänglig.
Sevärdheter i närheten är Nuckö, Neve (Nõva) och Tallinn.
