Narva är den enda platsen i Estland som ger fri sikt in i Estlands granne Ryssland.

Om det inte var för Narvafloden skulle den tidigare ockupationsmakten vara ännu närmare. 

På banken i den djupa och hastiga Narvafloden, vid gränsövergången till Ryssland, står den mäktiga fästningen Herman, den bäst bevarade borgen i Estland. I dag rymmer den stadsmuseet där du kan få veta om vardagslivet förr i tiden och även tillverka din egen souvenir med användning av redskap och teknik från 1600-talet.

Narva kallades en gång i tiden för ”Östersjöns barockpärla” men förstördes så gott som fullständigt 1944 av explosioner från sovjetiska flygräder och bränder anlagda av retirerande tyska trupper.

På grund av de kraftiga skadorna från andra världskriget var Narva tvunget att så gott som fullständigt byggas upp från grunden igen. Det är därför staden i dag domineras av sovjetisk arkitektur. Narvas ”moderna” stadshus är till exempel ett huvudexempel på den typiska sovjetiska arkitekturen.

Det finns mycket att göra i Narva, konserter, årliga festivaler och friluftsuppträdanden äger rum både på Narva borgens innergård som överallt runt i staden, som till exempel i den nybyggda skridskoarenan. Populära evenemang är bl a Mravinskis Internationella musikfestival (maj), Narva stads dagar (juli) och Narvas Historiefestival (augusti).

Sevärdheter i närheten är bl a Narva-Jõesuu rekreationsort, Laagna, Toila och Oru park, Kuremäe kloster i Pühtitsa

Visste du att? Under flera år efter återuppbyggnaden förbjöd de sovjetiska myndigheterna invånarna som bodde i Narva innan kriget att återvända, vilket radikalt ändrade stadens etniska sammansättning. Nuförtiden är över 90 % av den aktuella befolkningen Rysk-talande, de flesta antingen immigranter från olika delar av Sovjetunionen från sovjettiden eller deras avkommor.

Dessutom är den estniska femkronorssedeln det enda dokumentet som visar de två fästningarna på bägge sidor av Narvafloden, till synes spionerande på varandra.