Det våras för Estlands herrgårdar, som nu öppnas för besökare

Källa: Aron Urb, Visit Estonia / Schloss Sangaste

Det våras för Estlands herrgårdar, som nu öppnas för besökare

År 2018 har förklarats att vara kulturarvets år i Europa dessutom fyller alla de tre Baltiska länderna 100 år i år. Över 130 baltiska herrgårdar öppnar denna sommar sina dörrar för besökare. Alla som besöker 15 herrgårdar i Baltikum, varav 5 i Estland under sommaren och som har fyllt sitt stämpelkort som finns på nätet att skriva ut med stämplar, kommer att delta i lottning den 16 september i år. Stämpelkortet m.m. info hittar du här. Glöm bara inte att kontrollera öppettider på herrgårdarnas hemsida för de kan variera något!

Alatskivi slott vid Estlands östra gräns har sin förebild i tudorstilen och slottet Balmoral i Skottland.

Slottet är öppet under sommarmånaderna dagligen mellan 11-19

Photo by: Alatskivi loss

Estland har en unik och rik blandning av historiska herrgårdar. Från 1200-talet och framåt byggdes över 1000 herrgårdar i landet. Under tidigt 1900-tal fanns det 1250 herrgårdar i bruk. I dag står ungefär 200 under statligt beskydd och cirka 100 i praktisk användning.

Tysk-baltisk adel

De estniska godsen ägdes fram till början av 1920-talet huvudsakligen av de tysk-baltiska adelsfamiljerna. Historiskt hade dessa etablerat sig i Baltikum redan under medeltiden. Under århundradena var det vanligt med konflikter mellan dessa adelsfamiljer och den livegna estniska befolkningen. Vid revolutionerna 1905 och 1917 ledde motsättningarna till att flera herresäten brändes ner.
Efter 1:a världskriget blev Estland självständigt, och en jordreform genomfördes som betydde att all godsens mark styckades upp i mindre jordlotter åt den estniska bondebefolkningen. Av drygt 1000 gods skapades ca 50 000 små jordbruksfastigheter. Många av jordägarna lämnade då Estland, godsen tömdes på inventarier och stod kvar ödsliga och tomma.
Något direkt intresse att i den unga estniska republiken bevara en herrgårdskultur fanns inte. De övergivna byggnaderna fick istället fungera som barnhem, sjukhus, skolor, vårdanstalter och förvaltningslokaler.
Under andra världskriget förstördes flera herrgårdar och under den sovjetiska ockupationen slutade man helt underhålla landets slott och herresäten.

Efter att esterna åter blivit fria har man blivit intresserade av att restaurera landets slott och herresäten där detta överhuvudtaget är möjligt. I detta arbete har fil dr Juhan Maiste bidragit med herrgårdarnas dokumentation. Maistes arbete omfattar en grundlig genomgång av herrgårdarnas byggnadshistoria, deras stilistiska utveckling, samt noggranna redogörelser för den fasta inredningen. En viktig del i arbetet har varit de återupptagna kontakterna med de forna balt-tyska familjerna i Tyskland. Hos dem har Maiste funnit en del ritningsmaterial, men också gamla fotoalbum med gulnande fotografier, vilka förmedlar glimtar ur en svunnen epok i Estlands herrgårdshistoria.

Här följer en kort presentation av några slott och herrgårdar som kan besökas inom ramen för tävlingen. Urvalet är slumpmässigt.

Kolga

Ungefär fyra mil öster om Tallinn ligger Kolga (tyska: Kolk), kanske ett av Estlands största och anrikaste gods med anor från medeltiden. Godset tillhörde ursprungligen hertig Knut, son till den danske kungen Valdemar Sejr. Sedan Estland blivit svenskt fick godset flera svenska ägare den sista ägaren var Margareta Stenbock som sommaren 1940 lämnade Estland för Sverige.
Under sovjettiden på 1950-talet blev Kolga en maskin- och traktorkolchos och nya byggnader uppfördes utan större hänsyn till slottet och parken. Sitt nuvarande utseende fick slottet på 1820-talet med en kolossal tempelgavel med murade kolonner, en typ av tillbyggnad som gick som en modefluga över Baltikum under 1800-talets förra hälft och förändrade många av de vackra 1700-talsherrgårdarna.

Trots att en stor del av Kolga anläggningen ligger i ruiner, lämnar herrgården även idag ett storartat intryck.

Av den forna inredningen, liksom konstsamlingen som en gång fanns här, återstår idag ingenting.

Photo by: Gen Vagula

Palmse

Någon mil öster om Kolga ligger godset Palmse (tyska: Palms). Både Kolga och Palmse, liksom godset Sagadi ingår idag i Lahemaas nationalpark. En av nationalparkens stora attraktioner är just Palmse, vilket restaurerades i början av 1980-talet. Här får besökarna möjlighet att se hur ett baltiskt gods en gång såg ut. Samtliga byggnader som tillhörde herrgården har antingen restaurerats eller återuppbyggts. Bland dessa finns ett mycket stiligt orangeri och ett litet te-hus. Huvudbyggnaden uppfördes på 1780-talet efter ritningar av arkitekten Johann Molir, som även ritade familjen Stenbocks palats i Tallinn. Palmse tillhörde sedan 1736 familjen von der Pahlen. Familjen lämnade Palmse i början av 1920-talet och godset övergick då i estniska statens ägo. Huvudbyggnaden användes som skolhus vilket efter 1945 omvandlades till pionjärläger.

Genom kontakter med familjen von der Pahlen i Tyskland, och särskilt den sista ägarinnan, fick man hjälp med att rekonstruera herrgårdsanläggningen Palmse.

Photo by: Visit Estonia

Vihula

De första skriftliga uppgifterna om Vihula herrgård i Lahemaa nationalpark kommer från 1501 då herrgården tillhörde en dansk baron, Hans von Lode. Efter flera ägarbyten köptes herrgården 1810 av Alexander von Schubert. Dagens Vihula byggdes upp under denne ägares tid, perioden 1820-1880. Den renoverade herrgårdsanläggningen inrymmer idag en representativ restaurang och ett lyxigt spahotell. Här anordnas konserter, konferenser, mottagningar och bröllopsfester.

Vihula herrgård idag är en mycket påkostad restaurang och SPA-anläggning

Photo by: Vihula manor
Uppdaterad senast: 10.10.2018
Inspiration