Estlandssvenskar på Estlands västkust

Källa: Visit Estonia

Estlandssvenskar på Estlands västkust

Av:

Kaire Reiljan


En liten bit av Norden på Estlands västkust

Före andra världskriget kunde man förutom estniska och tyska även höra svenska vid Estlands västkust och på öarna – där bodde estlandssvenskar som på grund av deras bebyggelser vid havet även kallades för kustsvenskar. Estlandssvenska områden inkluderade öarna Ruhnu (Runö) och Vormsi (Ormsö), Pakri öar (Rågöarna), Noarootsi (Nuckö) halvö, Riguldi (Rickul) och Osmussaar (Odensholm). Svenska invånare fanns även i Vihterpalu (Vippal) och på Naissaar (Nargö) men de hade till 1930-talet börjat assimileras i den estniska befolkningen, och den estlandssvenska bebyggelsen på ön Hiiumaa (Dagö) var redan försvunnen på den tiden. Estlandssvenskarna kallade sitt område för Aiboland.

Om någon som talar dagens svenska hade hamnat bland estlandssvenskarna så skulle språket ha varit ganska obegripligt – de talade ett språk som i 700 år hade utvecklats i isolering i utkanten av Estland.

Vem var estlandssvenskar?

Det är inte helt känt när estlandssvenskar bosatte sig i Estlands kustområde. De omnämns för första gången i Haapsalu (Hapsals) stadsrätt år 1294. Den senaste teorin påstår dock att svenskar kunde ha flyttat från Sveriges andra största ö Öland till Ormsö så tidigt som i början av 1200-talet. Det är emellertid ganska säkert att invandring av svenskar till Estlands kustområde och öar ordnades på den högsta nivån – ett bevis på detta är den s k svenska rätten som reglerade svenskarnas vistelse här. Enligt den svenska rätten var svenskarna fria människor och hade fler rättigheter än de livegna esterna.

Estlandssvenskar var enkla fiskare, djuruppfödare och jordbrukare (så mycket som den steniga marken tillät). Jordbruksprodukter såldes på marknader i Stockholm, Åbo och Helsingfors. Runöbor var även kända som säljägare. Många estlandssvenskar blev sjömän och skeppsbyggare; galeasen Hoppet som byggdes i Spithamn i Rickul seglar fortfarande i estniska vatten och är den äldsta bevarade segelbåten byggd i Estland. 

Runö

Foto: Danel Rinaldo, Visit Estonia


Estlandssvenskarnas folkdräkter med sina svarta veckade kjolar skiljde sig tydligt från esternas klädsel. Kvinnor på Runö och Ormsö använde folkdräkter i vardagen ända in i 1930-talet. Svenskarnas tidsålder i Estland avbröts av andra världskriget. 1943-1944 lämnade de flesta estlandssvenskar Estland och flydde till Sverige. Svenska ortnamn på kusten och öarna påminner än idag om den 700-åriga historien av svenskar i Estland.

Sevärdheter med anknytning till estlandssvenskar

Om man vill få en översikt över estlandssvenskarnas liv och historia så är Aibolands museum i Hapsal en bra plats att börja. Museets stolthet är den 20 meter långa Aibolands väggbonad som broderades av museipersonalen och de s k torsdagstanterna som samlas på museet varje torsdag. Bonaden blev färdig till den svenske kungens besök 2002. Det var varken det första eller det sista besöket av den svenska kungafamiljen i Estland. Den nuvarande kungen Carl XVI Gustaf besökte Estlands för första gången 1992 och hans dotter kronprinsessan Victoria kom på sommaren 2018 och deltog i återinvigningen av Mariakapellet på Nargö. Estlandssvenskarna hade något av en tradition av att skriva klagomål till den svenske kungen när godsägare inkräktade på deras rättigheter och friheter. Den senaste gången som estlandssvenskar reste till Sverige för att överlämna ett brev till kungen var 2013. Det var emellertid inte något klagomål utan snarare en hälsning och ett meddelande om hur estlandssvenskar hade det i Estland.      

Hapsal har kallats för estlandssvenskarnas huvudstad: de viktigaste estlandssvenska bebyggelserna ligger just i Hapsals omgivning. En annan anknytning till Sverige vid sidan av estlandssvenskar är att Hapsal är barndomsstaden för Ilon Wikland som blev känd som illustratör av Astrid Lindgrens böcker. Hapsal har nu ett Ilon Wikland-galleri och Ilons sagoland, ett museum främst avsett för barn.

På Ormsö kan man se märkligt många solkors på kyrkogården. Ingen annanstans finns det så många som på Ormsö (350 st). Mellan den medeltida S:t Olavs kyrka och kyrkogården står ett av de få minnesmärken efter de stupade i det estniska Frihetskriget som inte förstördes under sovjettiden. Kanske för att texten var på svenska och den invaderande främmande makten inte förstod vad det var för något. Man kan bekanta sig med Ormsösvenskarnas liv på hembygdsgården i Sviby där Ormsö hembygdsförening har inrättat ett litet museum.

Fiskarflickor på midsommarfesten i Diby på Ormsö

Foto: Henry Viiret

Nuckö blev ett center för estlandssvenskar i början av 1900-talet – alla viktigare estlandssvenska organisationer grundades just här. Pürksi (Birkas) herrgård i centrala Nuckö fungerade under 1920-och 1930-talet som den svenskspråkiga Birkas folkhögskola där estlandssvenska ungdomar fick kunskaper om modernt jordbruk och hushållning. Mitt emot Nuckö kyrka ligger pastoratet, en av de äldsta träbyggnaderna i Estland.

Gästhuset Villa Hanson i Nuckö

Foto: Sven Arbet

Nära Nuckö ligger ön Odensholm; enligt legenden heter ön så eftersom den nordiske fornguden Odin skulle ha flugit dit för att dö. 1939 tvingades de sju familjerna på Odensholm att lämna sin ö när sovjetiska armébaser skulle byggas där. Men idag har Odensholmsbornas ättlingar låtit konservera ruinerna efter Jesu kapell på ön så att gudstjänster kan hållas ute i det fria på sommaren.  

Som på Odensholm finns det bara ruiner kvar av den estlandssvenska bebyggelsen på Stora och Lilla Rågö. En av anledningarna till förstörelsen var att Rågöarna under sovjettiden användes för bombningsövningar. Odensholm och Rågöarna har invånare på nytt efter att ha stått öde i flera årtionden. 

Den mest avlägsna estniska ön är Runö i Rigabukten som ligger närmare den lettiska kusten än Estland. Legenden berättar hur Runösvenskarna på 1920-talet skulle bestämma sig om ön borde tillhöra Estland eller Lettland. Det var sälar och kvinnor som tippade vågen till Estlands fördel. Runöborna livnärde sig på säljakt och de bästa jaktområdena låg på den estniska sidan. Estland hade även andra estlandssvenska områden där öns manfolk helst sökte kvinnor att gifta sig med. Trots att Runö är en liten ö har den två kyrkor alldeles invid varandra. Träkyrkan från 1600-talet är den äldsta bevarade träkyrkan i Estland. När den blev för trång för Runös befolkning byggde man i början av 1900-talet en stenkyrka  bredvid den. I kyrkogården får man se ovanliga kors med tak – den som kan tolka deras utseende vet direkt om graven tillhör en man eller en kvinna. Huset på Korsgården är den sista ursprungligt bevarade mangårdslängan på Runö. Gården skänktes till staten av Runösvensken Tomas Dreijer år 2008 och är nu öppen för besökare.

Korsgården på Runö

Foto: Runö museum


En annan samlingsplats för estlandssvenskar förutom Aibolands museum är Svenska S:t Mikaelskyrkan i Tallinns Gamla stad. Kyrkan som under sovjettiden användes som idrottssal har återinvigts och gudstjänster på svenska hålls varje söndag. Vid kyrkan finns även ett litet museum där man kan se kyrkföremål som svenskar 1944 tog med sig till Sverige och som nu har återlämnats till hemlandet.

Det svenska språket har egentligen inte försvunnit från Estland sedan estlandssvenskarna flydde kriget. Sommartid kan man se ättlingar till estlandssvenskar som har byggt sina fritidshus på tomter som de har fått tillbaka. Några ättlingar till svenskar har till och med bosatt sig i Estland.

Uppdaterad senast: 25.04.2019

Tema: Västra Estland, Öar, Historia och Kultur

Inspiration
Kustens folk
Kustens folk

Genom historien har nordvästra Estlands kusttrakter, i likhet med Finland, haft en bofast svenskspråkig befolkning. Under sovjettiden höll denna folkspillra på att försvinna helt, men i dagens Estland finns det några hundra personer som definierar sig själva som estlandssvenskar.

TOPP 10 industripärlor i Västestland
TOPP 10 industripärlor i Västestland

10 västestniska objekt, som presenterar industrins histioria och tekniska utveckling i regionen

Topp 10 öar att besöka denna sommar
Topp 10 öar att besöka denna sommar

De här öarna är lämpliga platser för vandring, camping och att njuta av havets läckerheter i sommar.

Rågöarnas militärhistoria
Rågöarnas militärhistoria

På Rågöarna (Pakri saared)hittar du ett varierande landskap med kalkstenshällar och stenblock samt militäranläggningar från Sovjettiden