Estniska påsktraditioner – gammalt möter nytt

Källa: Arne Ader

Estniska påsktraditioner – gammalt möter nytt

Påsken markerar början på våren – det är en tid för fest och tradition. Några av dessa traditioner från 1800-talet firas fortfarande idag.

Påsken har många olika benämningar i Estland: Ülestõusmispüha (uppståndelsehögtiden), Lihavõtted (översatt ordagrant betyder det köttintagande, vilket markerar slutet av fastan ), Munadepüha (ägghögtiden) och Kiigepühad (gunghögtiden, med hänvisning till traditionen att gunga på den stora bygungan i trä på påskdagen).

En traditionell estnisk bygunga

Både unga och gamla lockas fortfarande av de traditionella bygungorna.

Foto: Sven Zacek

Påskdagen i Estland firas vanligtvis med en lång lunch, traditionell äggmålning och påskäggsjakt. Man brukar måla sina egna ägg. Vanligtvis används naturliga färgämnen, såsom lökskal eller rödbetslag. Äggen läggs sedan i en korg mitt på bordet. Vid middagen sker äggknäckningstävlingen, där en ny mästare koras varje år. Det går till såhär: Man slår sitt ägg mot sin motståndares ägg och den person vars äggskal inte knäcks, har vunnit!

Många av dessa påskseder, t.ex. äggknäckningen, som fortfarande utövas idag, kommer från gamla folktraditioner. Äggrullningen, är inte lika allmänt praktiserad, men har samma princip som äggknäckningen, där man försöker knäcka sin motståndares ägg. Ett ägg rullas ner från en sandhög och man försöker träffa det andra ägget – hur avancerad rampen är, är helt upp till dig. Den persons ägg som inte knäcks, vinner!


Vårhelg

Våren i Estland

Foto: Anneli Tandorf

I den estniska folkkalendern faller Kevadepüha eller vårhögtiden mellan 16 mars och 20 april, dvs. veckan innan påsk. Denna vecka var särskilt viktig, eftersom alla hushållsbestyr skulle slutföras, till exempel städningen efter en lång vinter. Vädret under denna vecka, kan tydligen förutsäga hur vädret blir på sommaren. Om det regnar, blir det våt sommar och om det är dimmigt, betyder det att man kan vänta sig en varm sommar.


Skärtorsdagen och långfredagen

Skärtorsdagen betraktas som en halv högtidsdag, då man förbereder sig inför långfredagen. Man åt lättare måltider, t.ex. soppa. Typ av soppa varierade från region till region, men det enda som regionerna hade gemensamt, var att alla tog en vilodag på långfredagen. Det var ovanligt om någon lämnade sitt hem den dagen.

"Långfredagen är en sådan viktig högtid, att inte ens en myra lämnar sin stack, ej heller faller några löv från träden"
– Eesti Rahvakalender (Estnisk folkkalender)


Påskdagen

På samma sätt som idag, var påskdagen en dag full med firande. Under den här dagen bytte man ofta ägg eller gav bort dem som gåva. Ungdomarna träffades vid bygungan och flickorna gav påskägg, som de själva målat, till pojkarna som ett tack för att de hade byggt gungan och där de sedan skulle tillbringa resten av eftermiddagen. Människorna samlades i sina hem eller på den lokala puben och bytte ägg. Ägg ingick även i måltiderna, vanligtvis i form av äggsmör eller ett slags bredbart pålägg.


Måla ägg

Även om många inköpta färger kan vara enklare att använda, är ändå traditionen att använda naturliga färger fortfarande mycket vanligt idag. Enligt den estniska folkkalendern hade färgerna betydelse: Rosa = mild, grönt = hopp, blå = trohet, gult = falskhet och grå = balans. Flickorna lät pojkarna välja ett påskägg och beroende på vilket de valde, kunde flickorna döma deras personligheter.

Påsksederna och vårtraditionerna varierade i de olika regionerna i Estland. Varje år firar Estlands friluftsmuseum i Tallinn några av dessa gamla påsktraditioner. Du kan även besöka Setomaa (Setumaa) i södra Estland för att lära dig mer om deras seder och bruk.

Källa: Eesti Rahvakalender II, sammanställd av Mall Hiiemäe, Tallinn: Förlag "Eesti Raamat", 1981.

Uppdaterad senast: 21.07.2018

Tema: Historia och Kultur

Inspiration