Estland blev medlem i UNESCO år 1991 och det finns en bred skara av olika UNESCO-listade skatter att upptäcka i Estland. Allt från världsarv och världsminnen till biosfärområden, utbildningsprojekt samt kreativa städer. Inom varje verksamhetsområde finner du spännande arv som gamla sånger, bastutraditioner till medeltid arkitektur i huvudstaden Tallinn.
Världsarv i Estland
Ett världsarv är ett område, en miljö eller ett objekt som på ett unikt sätt berättar om jordens och människans historia. De är natur- eller kulturminnen som är av enastående universellt värde. I Estland finns två världsarv: Gamla stan i Tallinn och Struves meridianbåge.
Gamla stan i Tallinn
Tallinns historia sträcker sig tillbaka till 1200-talet, till en fästning byggd av korsriddare av Tyska orden. Snart utvecklades Tallinn till ett viktigt center av Hanseförbundet. I dag är Tallinn en av de bäst bevarade hansestäderna i världen som bjuder sina besökare på slingrande kullerstensgator, en historisk stadsmur och förtrollande arkitektur. Gamla stan i Tallinn har ett enastående värde eftersom den medeltida handelsstaden har bevarats genom århundraden och än i dag är en levande miljö för stadens invånare.
Struves meridianbåge
Världsarvsobjektet Struves meridianbåge är ett måttband för jordklotet som skapades under åren 1816-1855 av Tartu Universitets stjärnforskare F. G. W. Struve, med avsikt att mäta Jordens form och storlek. Det är en meridiansträcka på 2820 kilometer, som sträcker sig från Nordnorge till Svarta Havet. Av de ursprungliga mätpunkterna finns det i dag bevarade 34 stycken, varav tre ligger i Estland. Tartu Stjärntorns byggnad är bokförd i UNESCOs världsarvslista som del av Struves meridianbåge. Minnestavlan som markerar bågens läge, ligger ute bredvid Stjärntorns byggnad. Meridianbågens punkter går genom tio länder, Norge, Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Belarus, Moldavien och Ukraina.
Världsminnen
Baltiska kedjan var en enorm manifestation för självständighet från Sovjetunionen som ägde rum i Estland, Lettland och Litauen den 23 augusti år 1989. Under manifestationen tog cirka två miljoner människor varandra i händerna och bildade en 600 kilometer lång mänsklig kedja som sträckte sig över de tre baltiska sovjetrepublikerna, från Vilnius till Tallinn. Den Baltiska kedjan finns uppförd på UNESCOs lista över världsminnen. I byn Lilli i södra Estland kan du besöka minnesmärket för den Baltiska kedjan.
Immateriellt kulturarv
Immateriellt kulturarv är traditioner, seder och bruk, som har överförts mellan generationer. Exempelvis olika former av hantverk, ritualer, högtider, musik och berättelser.
Rökbastutraditionerna i Võromaa
Traditionen med rökbastu är en viktig del av vardagslivet i Võromaa längst ut i Estlands södra del. Den inkluderar en hel rikedom av traditioner, bland annat seder förknippade med bastubad, konsten att göra bastukvastar, konsten att bygga och renovera bastubyggnader och rökning av kött i bastun.
Bastu är en byggnad eller ett rum som värms upp av en ugn med stenar och har bastulav, en högre plattform där man sitter eller ligger. Den har ingen skorsten och röken från brinnande ved cirkulerar i rummet. Rökbastubad företogs med familjen, oftast på lördagarna men även före viktiga högtider eller familjefester, som avslappning för både kropp och själ. På Mooska Gård i Võromaa kan du uppleva en äkta rökbastu.
Sångtraditionerna i Setomaa
Sångtraditionen Seto Leelo tar dig flera århundraden tillbaka, till en uråldrig och avlägsen plats. Setofolket upplever sjungandet som en naturlig och vardaglig tradition, ett sätt att uttrycka tankar och känslor, att samla minnen och överföra dem till kommande generationer. Sångtraditionen i området Setomaa hålls levande av både äldre och yngre generationer. De mest berömda sångarna genom historien kunde upp till 20 000 verser utantill och kallades för "seto sångmödrar".
Kynöbornas traditionella levnadssätt
Kynö (Kihnu) vid Estlands västkust har en befolkning på cirka 600 personer. Öborna har fortfarande ett nära förhållande till sina gamla rötter som hålls levande än i dag. Kvinnorna använder traditionella vävstolar och lokal ull för att väva och sticka vantar, strumpor, kjolar och skjortor, ofta i klara färger, med färgglada ränder och invecklat broderi. Bröllopsceremonin i Kynö bygger på förkristna traditioner och varar tre dagar.
Sång- och dansfestivalerna i Estland
I Estland hålls de imponerande Sångfestivalerna (Laulupidu) vart femte år som samlar tusentals körsångare och dansare klädda i färggranna folkdräkter. Rötterna av denna glada friluftsfestival sträcker sig tillbaka så långt som till år 1869 när den estniska nationella rörelsen föddes. Den första sångfestivalen hölls i Tartu år 1869 och växte snabbt i popularitet, vilket resulterade i att sångfestivalen behövde en större arena. Från och med år 1928 har den älskade festivalens hem varit Sångarfältet i Tallinn som ligger i en vacker tallskog vid havet. Dansfesten är en senare tradition från år 1934, men i dag betraktas de två traditionerna som oskiljbara av dagens publik.
Traditionella stockbåtar – Haabjas
De traditionella stockbåtarna, på estniska Haabjas, har historiskt använts i området runt Soomaa Nationalpark under det årliga högvattnet, den så kallade femte årstiden i Estland. Stockbåtarna representerar det gamla estniska och finsk-ugriska kulturarvet och skapas genom att en trädstam urholkats och gröpts ut med hjälp av bland annat stenverktyg och eld. Stockbåtarnas historiska och kulturella värde har gett dem en plats på UNESCOs lista över immateriella kulturarv.
Biosfärområden i Estland
Ett biosfärområde är ett modellområde för hållbar utveckling, där nya metoder utvecklas i lokal samverkan. I ett biosfärområde prövas nya metoder och söks ny kunskap för att ge exempel på hur vi kan bevara ett naturområde samtidigt som människor lever där. Biosfärprogrammet bygger på lokalt engagemang för hållbar samhällsutveckling i biosfärområdena.
Biosfärreservatet i den västra estniska skärgården
Området har en total yta på 1 560 078 hektar och sträcker sig över tre län – Saare, Hiiu och Lääne län. Anledningen till att öarna i västra Estland valdes in i UNESCO-programmet inom området "Människan och biosfären" (Man and Biosphere), är den unika och mångskiftande naturen i västra Estland, som har överlevt tack vare invånarnas kunskap att leva i enlighet med öns sårbara miljö. Invånarnas kunskaper och färdigheter har under hundratals år, där de levt i harmoni med naturen, bidragit till det unika, orörda och varierande bevarandet av naturen. Här öppnar sig stora möjligheter att få uppleva havet, skogen och landsbygden.
Även rymden har gjort sitt avtryck på dessa (speciella) öar. För 455 miljoner år sedan slog en meteoritkrater ner i huvudorten Kärdla på Dagö (Hiiumaa) med en diameter på fyra kilometer. Än i dag finns det spår efter kratern genom det hälsosamma grundvattnet. En mycket yngre och mindre krater finns på Ösel (Saaremaa) vid namn Kaali. De traditionella, lokala och välsmakande maträtterna på öarna i västra Estland är också framstående i Estland. Konst och hantverk från öarna är också fascinerande, vilka har inspirerats från den orörda miljön.
Utbildning
UNESCOs arbete inom utbildning omfattar allt från förskola till högskola och vuxenutbildning. Likaså projekt gällande bland annat utbildning för hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, naturvetenskap, teknik, demokrati, rättvisa och miljöutbildning.
Projektet Baltic Sea Project (BSP) är en del av UNESCO och har ett nätverk som inkluderar alla länder runt omkring Östersjöns kust. I nuläget deltar 156 skolor i projektet som handlar om miljömedvetenhet, varav 28 finns i Estland. Projektet strävar efter att belysa Östersjöns miljötillstånd och öka elevernas medvetenhet om miljöproblemen i Östersjön för att tillsammans skapa ett friskare Östersjön.
ASPnet (UNESCOs Associated Schools Network) är ett närverk av skolor för att främja utbildning om mänskliga rättigheter, internationellt samarbete för demokrati samt global, hållbar och rättvis utveckling. I Estland finns 21 skolor som tillhör ASPnet.
Kreativa städer i Estland
UNESCOs nätverket för kreativa städer (UNESCO Creative Cities Network) grundades i syfte att stödja samarbetet mellan städer vilka ser kreativitet som en strategisk faktor för arbetet för hållbar stadsutveckling. Litteraturstadens nätverk skapades år 2004 och omfattar sju olika områden: hantverk och folklig konst, digitala konstnärliga uttryck, film, design, gastronomi, litteratur eller musik.
UNESCOs litteraturstad Tartu
Tartu är en stad i UNESCOs kreativa stadsnätverk (UNESCO Creative Cities) och har titeln internationell litteraturstad. Tartu har föreslagit tre internationella initiativ; litteraturprojekt i stadsområdet (som pilotprojekt valdes busspoesi i bussarna i Tartu), översättningssamarbeten mellan studenter i Tartu och författare i samarbetsländer, samt ett litterärt icke-urbant projekt där syftet är att introducera städer i utkanten, som främst riktade sig till textförfattare, lokalbefolkningen och turister som söker icke-traditionella upplevelser. Läs mer om Tartu som litteraturstad inom UNESCOs nätverk för kreativa städer.
Kreativa Viljandi
Staden Viljandi i södra Estland ingår i UNESCOs nätverk för kreativa städer inom området hantverk och folkkonst (Creative City of Crafts and Folk Arts). Viljandi har flera kultur- och utbildningsinstitutioner i staden och är ett viktigt centrum för hantverk och folkkonst i Estland. I Viljandi arrangeras bland annat den stora folkmusikfestivalen varje år.
Tallinn utsedd till UNESCOs musikstad
Tallinn har tilldelats titeln UNESCO City of Music (Musikstad) från år 2022 eftersom staden är landets största centrum för musikkultur i Estland. Här arrangeras bland annat den stora Sångfestivalen (Laulupidu) som äger rum vart femte år på Sångarfältet, strax utanför centrala Tallinn. I Tallinn arrangeras även andra stora musikfestivaler och konserter, både med internationella och lokala artister.
Källa: http://whc.unesco.org/
Videomaterial källa: Autoriõigused: ERR / Copyright: Estonian Public Broadcasting
