Plocka mat direkt från vårnaturen i Estland

Källa: Anneli Tandorf

Plocka mat direkt från vårnaturen i Estland

Under våren är naturen full av godsaker och i Estland tar man tillvara på naturens skafferi. Att vistas ute i naturen och plocka vild mat är en aktivitet som både ger nytta med nöje. Det bästa av allt är att naturens skafferi är tillgänglig för alla.

Intresset för friluftsliv har ökat de senaste åren och allt fler upptäcker naturens läkande kraft. Många fascineras också av ätbara vilda växter, blad och blommor som finns ute i naturen. Just under våren och försommaren är naturen full av nyttigheter som bara väntar på att plockas. Det du kanske tänker på som ogräs kan förgylla en sallad, användas som garnityr till tårtan eller utgöra basen i en god soppa. Här är 10 vilda växter och blommor som är populära att plocka och äta under våren i Estland.


Gröna blad och grönsaker är fullproppade med bland annat skyddande ämnen som vitaminer, mineraler, spårämnen och enzymer.

Bild: Danel Rinaldo, Visit Estonia

Brännässla innehåller kalcium, järn, kalium och magnesium. De är rika på klorofyll och stärkande för immunförsvaret. Innehållet av kisel gör att den stärker hår, hud och naglar. Nässlan är även renande samt urindrivande och njurstärkande. På våren kan du använda hela nässlan men lite senare på säsongen när den börjar bli stor så använder man bladen i toppen. Genom att mixa, förvälla eller steka nässlan får du bort den brännande känslan. Brännässla används som spenat och serveras med fördel i soppa med ägg. Men du kan även använda nässla i bröddegar, stuvningar, pajer eller i te. Nässelskott samt blad kan också torkas och malas till ett näringsrikt pulver. 

Testa en nässelpesto!
Ingredienser:
2 liter nyplockade nässlor
2 vitlöksklyftor
60 gram parmesanost
1 dl cashewnötter
1 dl ekologisk olivolja
Örtsalt

Gör så här: Doppa nässlorna i kokande vatten och skölj dem sedan i kallt vatten. Krama ur vattnet och hacka de grovt. Mixa nötter, vitlök och ost tills allt är finfördelat. Lägg i nässlorna och mixa allt så det blandar sig. Häll i olivoljan successivt till peston har en lagom krämig och slät konsistens. Krydda med örtsalt efter smak.

Maskros är Estlands vanligaste ogräs. Men utrota den inte – den innehåller C-vitamin, är renande, urindrivande, leverstärkande och med sin bittra smak stimulerar den matsmältningen. Maskrosen är kraftig, skarpt pepprig och något bitter i smaken. Bladen kan användas i sallad, pajer, smoothie eller torkas till grönpulver. Använd gärna de små bladen – äldre blad kan bli lite väl bittra i smaken. Även blommorna och roten är ätliga. Blommorna går också att använda som dekoration i maten eller så kan du koka den till ett nyttigt te eller varför inte göra maskrosvin. Maskrosroten har nästan samma näringsinnehåll hela året, dock mest på hösten då all näring dragits ner i roten. Lägg roten i lite kallt vatten för att minska den bittra smaken, skiva sedan upp den och låt den koka cirka 15 minuter till näringstät rotsakssoppa tillsammans med valfria rotfrukter. Att göra eget maskroste är mycket enkelt.


Estlands nationalblomma blåklint har en vacker och levande blå färg. Den lilla men kraftfulla blomman går utmärkt att använda som garnering i såväl sallader som på bakelser. Dess smak påminner om kryddnejlika och används därför ofta i olika teblandningar.

Bild: Aivar Siim, Visit Estonia

Ramslök är en värdig rival till vitlök, och det bästa är att den växer vilt i skogen. Till skillnad från vitlöken är det de gröna bladen som används. På grund av detta går ramslök i folkmun ofta under benämningen skogsvitlök. Bladen påminner om den giftiga liljekonvaljens blad, men den senare doftar inte lök och bladen är strävare och vaxartade. Blad, blommor och knoppar kan användas. Såväl blad som blommor och frön är ätliga och går att använda i till exempel soppor, varmrätter, oljor, sallader och i kryddor. Gör en pesto på ramslök, smaksätt en aioli med den eller gör ett örtsmör på den. Ramslöken är känslig för värme och bör inte upphettas, eftersom dess smak- och näringsämnen då går förlorade.

Harsyra är syrlig i smaken och påminner om treklöver till utseendet. Harsyra kallas också Oxalis acetosella och växer hela Estland. Under våren breder den ut sig som en matta över marken. Harsyra trivs i fuktig blandskog och är antingen röd eller grön i färgen. Även blommorna går att äta, men tänk på att inte förväxla dem med vitsippans blommor som är giftiga. Hela växten innehåller oxalsyra vilket är samma syra som finns i rabarber. I stora mängder är oxalsyra giftigt men då krävs det verkligen att du äter mycket. Har du problem med njurarna ska du dock undvika oxalsyra helt. Harsyra är gott att äta som den är, men prova också att tillsätta den i salladen, toppa desserten med den eller blanda ner harsyran i glassmeten för en spännande smakupplevelse.

Kirskål hör till våra vanligaste ogräs. Unga blad, med toner av anis, kan tillredas som kål, därav de vanliga namnen kirskål. Kirskål fungerar också som spenat till stuvning, i pajer eller i omeletter. Bladen är även användbara i sallader och pesto. Äldre blad kan användas som grönpulver eller som bladkrydda och har smak av persilja, selleri och libbsticka. 


Att plocka mat ute är inne. Inte bara bär och svamp. Delikatesser som granskott, blommor och olika blad finns ute i naturens skafferi för alla.

Bild: Visit Estonia

Ängssyra kallas ofta för Nordens citron för sin syrlighet som den får av oxalsyra. Ängssyra passar exempelvis bra till fet mat som lax och fett kött, i gräddsåser och majonnäser samt efterrätter. Bergsyran är något mindre till växten, men kan användas på samma sätt som ängssyra. Bladen kan också mixas till puré i soppor och redningar eller användas hela i sallader. De vildväxande varianterna har en skarpare smak på grund av den högre halten oxalsyra och har en doft av kiwifrukt eller syrliga smultron. Den odlade varianten av ängssyra, också kallad trädgårdssyra, är betydligt mildare. Kom ihåg att oxalsyra är giftigt men små mängder ängssyra är ofarligt. Ängssyra är även en internationellt populär växt.

Älggräs är en stor ört som kan växa sig över en och en halv meter hög. Den finns över hela landet i såväl Estland som Sverige och är en av de mest användbara örterna. Nordborna har uppskattat den sedan urminnes tider. Spana efter den vid dikeskanter, åkrar eller skogsängar. De lätt honungsdoftande blommorna har en gräddvit färg, och av dem kan du göra välsmakande saft enligt samma princip som fläderblomssaft. Av de torkade bladen kan du göra smakrikt örtte och som dessutom sägs kunna lindra mot värk av olika slag. Det är nämligen så att älgört innehåller salicylsyra, ett ämne som liknar acetylsalicylsyra, vilket är den aktiva ingrediensen i flera huvudvärkstabletter (bland andra aspirin och treo). Som med alla medicinalväxter gäller det att inte överkonsumera. Drick alltså inte varje dag eller i alltför stora mängder på en gång. Det passar bäst som kvällste eftersom det har en lugnande effekt.

Gullviva är en vacker blomma som dyker upp under senvåren och gärna klär gräsmattorna i hela Estland. Faktum är att gullviva är så pass vanligt i Estland att den har över 200 olika namn på det estniska språket. Gullviva är en gammal läkemedelsväxt, vars medicinska verkningar beror på att växten innehåller saponin, som är starkt slemlösande. Blomman är fantastiskt vacker som garnityr i sallader och smakar lite sött samt blommigt och passar till vinframställning. Inom folkmedicinen har gullvivans blommor också använts mot huvudvärk och som brännvinskrydda. Blommor och rot ansågs kramplösande och roten var dessutom urindrivande och hostlindrande. Bladen kan du använda i sallader och i soppa. Du kan också kandera gullvivor och använda dem som dekoration på tårtor och bakverk.

Granskott är perfekt att plocka under våren och försommaren. Under denna tid är skotten ljust gröna, mjuka, och tuggvänliga med en mild fin syra och en smak av kåda. Granskotten har länge ansetts vara stärkande och läkande för kroppen. Grankådan sägs ha tuggats flitigt förr i tiden för dess antibakteriella egenskaper och rikedom på C-vitamin. Den ansågs bland annat ge god andedräkt, rena tandköttet och lindra skörbjugg. Granskotten har också använts länge i matlagning. Att addera gran i maten ger en härlig smak som påminner lite om rosmarin och harsyra. Ju större granskotten är desto starkare blir de i smaken och lite träiga. Dock går de att äta året runt, även då de är stora som vanliga barr. De fina späda granskotten passar fint att pickla medan de större granbarren passar att mala. Ett tips är att göra te på granbarr. Gör så här: Häll i två deciliter kokande vatten över krossade granskott (cirka en matsked). Låt dra i fem till tio minuter. Sila och njut av ditt te!

Syrenen är ett tecken på att senvåren, eller kanske snarare försommaren är kommen och blommorna i vitt, rosa och lila doftar starkt och parfymerat. Blommorna kan göras till saft, gelé eller marmelad. Du kan också äta blomman rå eller dekorera exempelvis sallader med dem. Kanderade syrenblommor förgyller en dessert. Kanderingen gör du genom att doppar blomman i vispad äggvita, strör socker eller florsocker över och torkar blommorna. Blommans doft blir lätt dominant, därför bör du vara försiktig med hur mycket syren du använder dig av när du använder den i matlagningen.


Det finns massor av ätbart ogräs som du till exempel kan använda i sallad, paj eller soppa. 

Bild: Danel Rinaldo, Visit Estonia

Du kan lära dig mer om lokala örter på Energigården eller ta del i grönsaksseminarier i Klaara-Mannis ekoträdgård. Gillar du matlagning mitt i naturen kan du fiska med proffs på Peipussjön där du sedan får vara med och tillaga fångesten enligt lokala traditioner och recept. Du kan också delta i spännande matlagningskurser ute i det fria hos Maitseelamuse Koda eller beställ en upplevelsemåltid i naturen utifrån dina önskemål av företaget Experience Catering.

Uppdaterad senast: 26.03.2021

Tema: Natur och flora och Fauna, Dryck, mat och nattliv