Topplista med de bästa gratis campingplatserna

Lahemaa nationalpark grundades år 1971 för att förvara, forska och presentera Norra Estlands natur och kulturarv, biologisk mångfald, landskap, folklore och sparsam naturanvändning. Lahemaa är ett av Europas viktigaste skogsskyddsområden. Oandu naturcentrum presenterar naturen och möjligheter att ta sig runt i naturen i Lahemaa nationalpark samt skogen och skogsbruk genom tiderna. Oandu är även startpunkten till flera naturstigar - man kan ta sig till Oandu natur-skogsled direkt från naturcentrets trädgård och till Võsu-Oandu vandringsled, kopplingsstigar förenar även med Bäverstigen och Altja studieleden.

Folkmun pratar om detta vackra "Estlands Schweiz" att djävulen hade skrynklat ihop landskapet i Kõrvemaa. Landskapet karaktäriseras av "berg", moss, bog, insjöar och skogar. Bergen är branta åsar som uppkom på grund av smältande av glaciärer. Större moss är Koitjärve, Kõnnu Suursoo och Võhma samt Kakerdaja. Det finns cirka ett hundratal insjöar och större högmoss. Du är välkommen att vandra, cykla, åka skidor eller bara promenara hos oss. Våra tältningsområden och eldplatser välkomnar naturfotografer, fågel- och djuråskådare samt svamp- och bärplockare. I informationsstället delas information om semestermöjligheter och vandringsleder, du kan titta på utställningar, naturfilmer och läroprogram.

Stugorna, utsiktstornet och plankvägen lockar naturintresserade till Meeninkunno kärr. Det är en underbar friluftsplats. Här finns de mest vanliga kärrväxterna - finnmyrt, rosling, kråkbär, skvattram, tuvull och på kärrkanten växer det dvärgbjörkar. Mest finns det vitmossor i olika färger. De som har mod kan dricka myrvatten ur det igenväxta diket intill kärrkanten. Bra att veta: Det finns en ny plankväg på Meenikunno myrvandringsled som går från Solnedgångens skogsstuga till Suur Soojärve insjö. Man kan använda plankvägen också med barnvagn eller rullstol.

Peipsiveere naturskyddsområde med före detta namn Emajõe-Suursoo, som är under statligt skydd sedan år 1981 är ett mångfald av våtmarker och Emajões stora deltavåtmark. Våtmarkens yta är nästan 25 000 ha, varav 7000 ha är översvämbart. Området tillhör Natura 2000 fågel- och naturområden och är Estlands femte största våtmark och samtidigt Estlands största deltavåtmark. På den 3 km långa Emajõe studieled med plankstig som börjar vid Kantsi krogsbyggnad kan man tälta och göra eld endast på förberedda och markerade platser.  Området är perfekt för fågelskådning och fiske.

Alam-Pedja naturskyddsområde skapades år 1994 och är ett av Estlands största skyddsområden, det tillhör Natura 2000 nätverk. Slättområdets nyckelvärde är dess ekologiska mångfald, myrar och floder, som erbjuder skydd för fåglar och dess bon som som är under naturskydd. Vägen till området går från Ilmatsalu fiskdammar, där Ilmatsalu-Kärevere Linnutee vandringsled börjar, på leden finns fågelskådningstorn, studieklass, eld- och picknickplatser. Vandringsleden och fiskdammars omgivning är ett av de viktigaste livsmiljöer för flyttvattenfåglar, där man kan se upp till 200 fågelarter, varav flera är utrotningshotade arter.

Neljateeristi naturled hittar du på Kõpu halvös norra kust. På leden kan du lära känna biotopsammansättningar som är typiska just för Kõpu. Möirasoo är en mindre källmyr, man kan bl.a. se den skyddade idegranen, Mägipe flyttblock och på stranden Süllasoo Jaanikivi finns det minnesmärken från istiden. En säregen fiskebod står på stranden. Det tar ca 1 timme att vandra igenom hela leden och under torra dagar behövs inga stövlar. Leden är märkt och försedd med informationstavlor. Intill naturleden finns Kalurikoja skogsstuga med braskamin, bänk och bord. Vid stugan finns tältningsplats och eldplats.

Rae sjös vandringsled och tältplats är en fritidsplats bland skogarna som erbjuder lugn och ro. Vid sidan av bad och fiske kan man njuta av den omväxlande naturen och gå längs den 1,7 km långa vandringsleden kring Rae sjö. För att ta sig till det 5 m höga observationstornet får man passera åar, gå över hängbron, gå på brädbanor och klättra över nedfallna träd. Bredvid vägen vid fritidsplatsen ligger den ordentliga fisktrappan, byggd 2003, som hjälper fiskarna ta sig från Ura flod till Rae sjö. På tältplatsen finns tre eldplatser, ved, bygunga, torrdass och papperskorgar.

Selli-Sillaotsa studieled är en varierad vandringsled som löper i myren, i skogen och på grusvägen och ligger på Alam-Pedja naturskyddsområde. Studieledens början går genom mosskanter och tallskog i utkanten av Laeva moss där man har byggt det 12 m höga Suuretüki utsiktstorn, som har en utmärkt vy. Leden fortsätter med plankstig (plankstigen är täckt med nät och är 47 cm bred) och en jordstig genom moss i olika utvecklingsetapper, som också är känd som ett bra tranbärsställe.  Leden löper 3,5 km i skogen och i mossen, sedan 1,2 km på grusvägen. På leden finns 11 informationstavlor, 2 toaletter och vindtak. Ledens längd är 4,7 km.

Man har skapat en cirkelformad vandringsled på olika nivåer mellan Mehikoorma hamn och fyr, så att gästerna kan njuta av Peipussjön och dess naturliga miljö. Vägarna är placerade så att gästen kan gå 1,3 kilometer utan stopp, med start och slut på samma ställe.  Den mångsidiga leden omfattar både förhöjd plankstig, låg plankstig på våtmarken vid insjön och en cykel- och gångbana bredvid hamnen. På de bredare plattformarna kan du ha picknick eller ta en paus och titta på naturen. 

Taageperas vandringsled har en längd på 5,4 km. Leden börjar och slutar i Taageperas eldplats och går delvis längs kusten av ån Õhne. Man kan också genomgå leden i mindre rundor - på 1,6 km och 4,0 km. Det finns möjligheter att tälta och göra eld på vandringsleden. På leden finns också träskyltar och en informationstavla. Vandringsledens främsta sevärdhet är Taageperas slott tillsammans med slottsparken, Taageperas kyrka och kyrkogård, baronfamiljens begravningsplats, "Musukivi" sten, offersten, underjords begravningsplats och ån Õhne. Det är en riktigt inspirerande vandring som är en blandning av historia, arkitektur och urgammal natur!

På hösten 2010 blev den 60 km långa cykelleden i Valgamaa färdig, vilken presenterar Estlands och Lettlands kulturarvsobjekt i Gamla Livland, längs gränsfloden Gaujas flodbank. Leden startar från Tellingumäe parkering. Vid ledens start- och slutpunkter samt vid gränsen finns det rastställen och informationstavlor med en översiktskarta för leden. Skyltar har satts upp i vissa korsningar för att underlätta rätt vägval. Skyltar visar även till närmaste sevärdheter som ligger längre bort från huvudrutten. Informationstavlorna är på estniska, lettiska och engelska. Samma parkering kan även användas för att starta en utflykt på en annan, 18 km lång cykelled.

Erastvere är ett av de äldsta samhällena i Põlva-trakten. Det finns en gammal herrgårdspark bevarad i Erastvere. I parken växer Estlands största lind som är 35 mete högr. På det tidigare Mariakyrkans fundament i mitten av parken har det byggts ett kapell för adelsfamiljen von Ungern-Stenberg som bär namnet Gerhrnd efter den siste ättlingen som föddes i Estland. Längs parken löper den vackra Erastverefloden där man kan bada, tälta på stranden eller bara promenera och njuta av omgivningen.

Ähijärves 3,5 km långa kunskapsled börjar vid Karula naturcentrum där det finns en lekpark och en naturled för barn. Vägnätverket kring Ähijärve sjö har en gång varit tätare än idag. Ähijärve vandringsled presenterar gamla vägar genom att återuppleva dem. Ähijärves strandled, cykelled, skogsvägar, stallvägar och hästvägar. I södra delen av Ähijärve sträcker sig Perajärves och Labassaares skogar. Från sjöns strand ser man Karula höglands södersta toppar – Lossi och Korge berg, västerut över sjön ligger Plaagi berg.

Vandringsleden runt sjön Pühajärv börjar vid Otepää Naturparks centrum. Den 12 km långa leden tar dig på en upptäcktsfärd runt en av Estlands mest unika och vackra sjöar. Det tar ungefär 3 – 6 timmar att gå hela sträckan. Intill leden finns det rast- och eldningsplatser. En del av sträckan (ca 2,2 km) går längs Pühajärve-Kääriku motionsled bredvid Otepää-Kääriku landsväg. Längs leden kan man ta sig både till fots och med cykel, cyklister bör dock räkna med att vissa bitar får man leda cykeln. På leden finns även RMK Kiigemäe och Kooliranna eldrastplatser, där det är tillåtet både att tälta och göra lägereld.

Tuhkana strand på norra Ösel är en av de bästa stränderna på den sidan av ön. En plankväg tar dig genom tallskog från parkeringen till den 500 meter breda sandstranden. Olikt södra Ösels stränder blir vattnet snabbt djupt här. Därför kan man vid lite starkare nordliga vindar njuta av riktigt vågbrus vid Tuhkana strand. Idrottsvänner välkomnas till volleybollplanen på stranden. Omgivande skogar bjuder på upptäcktsglädje för alla svamp- och bärentusiaster. RMK:s rastplats på parkeringen är utrustad med ett bänkbord, informationstavla och torrdass.

Nõva rekreations- och naturskyddsområde i västra Estland, som skapades för skydd av strandlandskap och dess växtlighet, omfattar sandstränder och stora myr- och skogskomplex. Sjöarna vid Peraküla är omgivna av 5 m höga stranddyner; i sjöarna växer vit näckros och ag. Stranden drar till sig både surfare och människor som bara vill njuta av en strandsemester. Skogarna är rika på bär och svamp. I området finns det ett informationscenter samt flera eldnings- och campingsplatser. På RMK Nõva RMK rekreationsområdet ligger Nõva naturcentrum, där du kan få information om områdets sevärdheter och rekommendationer för vandringsrutter.