Källa: Jarek Jõepera
29.03.2021
Påsken markerar början på våren – det är en tid för fest och traditioner. Några av dessa traditioner från 1800-talet firas fortfarande i kombination med dagens chokladägg, påskfjädrar och äggmålning.
Påsken har många olika benämningar i Estland
De olika dagarna under påsken har traditionellt haft olika namn och betydelser i Estland. Ülestõusmispüha är uppståndelsehögtiden, Lihavõtted översätts ordagrant till "Köttintagande" och markerar slutet av fastan, Munadepüha är ägghögtiden och Kiigepühad står för gunghögtiden – traditionen där du svajar på byns stora gunga under påskdagen. I Estland firas påskdagen vanligtvis med en lång lunch, traditionell äggmålning och påskäggsjakt. Inget påskbord är komplett utan en korg med handmålade ägg som sedan används vid den årliga äggknäckartävligen. Tävlingen går ut på att du slår ditt ägg mot din bordspartners ägg, och vinnaren är den vars äggskall inte knäcks. Äggknäckningen är en gammal folktradition och enligt den estniska folkkalendern hade färgerna på ägget också betydelse: Rosa = mild, grönt = hopp, blå = trohet, gult = falskhet och grå = balans. Flickorna lät pojkarna välja ett påskägg och beroende på vilket de valde, kunde flickorna döma deras personligheter. Enligt den estniska folkkalendern firar man också vinterns slut med en vårsemester, Kavadepüha, någon gång mellan den 16 mars och 20 april. Historiskt har denna vecka varit viktigt eftersom man skulle vårstäda hemmet och så kunde även vädret under veckan avslöja hur vädret på sommaren skulle bli. Regnade det väntades en våt sommar och var det dimmigt skulle sommaren bli varm. Skärtorsdagen har historiskt betraktats som en halv högtidsdag, då skulle man förbereda sig inför vilan på långfredagen och vanligtvis åt man lättare måltider som soppa. I området Setomaa i södra Estland firas påsken med bland annat äggtävlingar i form av äggrullning från en sandkulle, så kallad munaloomka, och med en stämningsfull påskvaka. Setofolket är en etnisk och språklig minoritet som alltid har hållit fast vid sin unika livsstil, språk, seder och bruk. Det är även i södra Estland man traditionellt samlas runt byns stora gunga för att byta ägg och vaja in våren.
Naturen bjuder på läckerheter och naturfenomen
Under våren frodas flera vilda växter och blommor som är populära att plocka. I Estland tar man tillvara på det som naturen ger och många är måna om att hämta säsongens råvaror från naturen. Bland annat plockas brännässla som blir är en omtyckt ingrediens i soppor, maskros används för att göra te, kirskål blir en god pesto och skogens vitlöksdoftande delikatess ramslök blir en lyxig smaksätter i olika rätter. Ungefär hälften av Estland består av vildmarksområden och det är en perfekt tid på året att utforska naturen under årstidernas växlingar. För en riktig unik upplevelse kan du under våren besöka Soomaa Nationalpark, där den så kallade femte årstiden inträffar. Detta fenomen uppstår på våren när vattennivån drastiskt stiger vid snösmältning eller nederbörd, vilket skapar vattenvägar för fiske, paddling och kanotturer. Vårfloden varar vanligtvis i några veckor och längs vattenvägarna kan du under tiden ta till vara på nya äventyr.
Additional info:
Kadri Gröön | Head of International Media and Gastronomy
(+372) 556 56 5615 | www.visitestonia.com
