I Estland möter den båtburne en slående vacker natur och det finns dessutom tiotals kilometer sandstränder, ofta tomma, en rik kulturhistoria och lugn och ro för den som söker det. Att landet är prisvärt och ligger på lagom avstånd för en semestertripp gör inte saken sämre. De maritima förhållandena i Estland är ganska lika i klimat och säsong med grannländerna Sverige och Finland. Allt fler planerar för en seglingssemester till Estland, kanske även du. Men det finns skillnader när man semestrar med segelbåt i Estland som att det i allmänhet saknas naturhamnar och att havsvikarna är grunda.
För den som vill undvika långa överfarter från Sverige till Estland är kortaste vägen att segla de knappt 40 distansminuterna över Finska Viken från Hangö till Derhamn (Dirhami). Sedan är det bara att följa kusten österut till Tallinn eller söderut till den idylliska staden Hapsal, centralort för de gamla svenskbygderna i Estlands Aiboland.
Derhamn ligger i Nuckö kommun (Noarootsi) som har Estlands enda svenska gymnasium. Från Sandhamn till Söru på Dagö, en av de större öarna, är det endast 117 distansminuter. 110 distansminuter är det från Kärdal, Dagö, till Mariehamn, Åland. Estniska territoriella vatten täcker ett område på 24 000 kvadratkilometer och en kustlinje på över 3 800 km. Estland har 2 222 öar, varav 19 är bebodda året runt. De små öarna, som inte har några permanenta invånare, har vanligtvis inte en hamn som är lämplig att angöra. I Estland finns över 300 fungerande hamnar, varav drygt 50 är registrerade som gästhamnar.
Estlands norra kust sträcker sig 140 distansminuter från Narva–Jöesuu vid ryska gränsen till Derhamn, söder om Tallinn. I Finska viken finns många estniska småöar men det är endast Nargö och Vrangö som har gästhamnar.
Estland har också ett omfattande nätverk av inre vattenvägar med hundratals kilometer floder och sjöar bl.a. sjöarna Võrtsjärv och Peipus, av vilka den senare på mitten gränsar till Ryssland. Eftersom det inte finns någon navigerbar anslutning till de inre vattenvägarna från Östersjön eller från Finska viken kan utländska fartyg inte komma in utan landtransport.
De estniska vattenvägarna och hamnarna har nyligen mätts och väl kartlagts. Uppdaterade kartdata finns tillgängliga i både papperskartor/sjökort och kartapplikationer (Navionics, iSailor, etc.).
Instruktioner för att segla i estniska vatten finns i elektroniskt format på www.vta.ee/lootsiraamat. Information om estniska hamnar och deras kontakter finns i hamnregistret: www.sadamaregister.ee. Planerar du en segling till Estland är Estonian Cruising Guide, som är framtagen av Estonian Small Harbour Development Center, ett fantastiskt bra hjälpmedel. I den finns alla uppgifter du kan behöva för att färdas i de estniska vattnen. Guiden innehåller 52 beskrivningar över alla gästhamnar med såväl sjökortsavdrag, inseglingsbeskrivningar, flygfoton och de faciliteter som hamnarna kan erbjuda. Naturligtvis även telefonnummer och VHF-kanaler. Det finns kapitel om väder och vind, allemansrätten, tullregler, avståndstabeller och mycket mer. Guiden kan du beställa via www.evak.ee
Sjötrafiken i Finska viken och Tallinnbukten styrs av Tallinn Vessel Traffic Service (VTS). Det är ganska tät sjötrafik i Finska viken och det gäller för fritidsbåtar att hålla undan för att inte störa framfarten för passagerar- och fraktbåtarna, men man är inte skyldig att rapportera till VTS om sin närvaro, utom i fall av tekniskt fel om båten inte är kontrollerbar. Tallinn VTS har en 13 VHF-radiokanal, kallad TALLINN VTS.
Estniska sjöfartsverket har ett nödnummer: +372 620 5665 dygnet runt veckans alla dagar.
Båtar kan också beställa en lots för frakt eller ankomst till Estland om de vill. Information om lotstjänster och deras priser: www.loots.ee.
Medborgare i Schengenländerna behöver inte visum för att komma in i Estland, och fritidsbåtar som är registrerade i EU kontrolleras inte vid gränsövergången när de kommer in eller lämnar landet. Passagerare måste dock ha ett identitetskort, polisen och gränsbevakningen har rätt att kontrollera det. När det gäller medborgare utanför Schengenområdet måste kaptenen meddela gränsövergången minst en timme före inresan eller utresan för att utverka godkännande av passagen. Detta kan göras via radio på VHF kanal 69.
Det finns olika regler för registrering och bokning i hamnarna, som man kan ta del av på hamnens webbplats eller fråga respektive hamnansvarig. Kostnaden för kajplats för en båt med en längd av ca 40 fot är 16-35 € / dag.
Kaptenen på en båt som bär den estniska flaggan måste ha ett ägarbevis om fartyget har en motor på mer än 25 kW eller en segelyta på mer än 25 m² och användningen av VHF-radio kräver ett ROC- eller SRC-certifikat. Utländska fartyg omfattas dock av flaggstatens lagar och den enda regeln som ska följas är kaptenens blodalkoholgräns på 0,5 promille.
Får man problem till sjöss och behöver hjälp kontaktar man Sjö- och flygräddningscentralen på VHF-kanal 16, anrop Tallinn Radio, eller via larmnumret 112. Estland har inte ett marint räddningssystem som Tross. Joint Rescue Coordination Centre Tallinn garanterar sökning och räddning av personer i en nödsituation, men bogsering, teknisk hjälp eller kostnaderna för transport av utrustningen till stranden ska bäras av ägaren av fartyget som behöver hjälp eller av hans försäkringsbolag. Sjöräddningens nationella alarmnummer:+372 619 1224.
Huvudhamnen på Estlands nordkust är Tallinn, huvudstaden på 400 000 invånare, med flera gästhamnar och alla tjänster som en båt behöver. Turister lockas av den historiska Gamla stan, museer, nationalopera, zoo och konserthus, men också av det stora utbudet av restauranger och nattklubbar, samt sport- och kulturattraktioner.
Kusten i norra Estland är 140 mil lång och sträcker sig från den ryska gränsen vid Narva-Jõesuu till hamnen i Derhamn. Finska viken är djup (100 m på sitt djupaste ställe), dock med en del låglänta öar och grunda vikar nära öarna och kusten, men dessa är noggrant markerade på sjökort. Det finns flera små öar i Finska viken, varav endast Nargö och Prangli har en gästhamn.
Västra Estlands centrum är estlandssvenskarnas huvudstad Hapsal, som har många småbåtshamnar och den viktigaste attraktionen är biskopsborgen från 1200-talet. Den säregna ön Ormsö, är ett av de bäst bevarade exemplen på det estnisk-svenska kulturområdet på västkusten i Estland och har också en användbar hamn. Det finns också många mindre öar och holmar utanför västkusten som inte har någon brygga.
Dessa traditionella båtdestinationer har gott om gästhamnar och turistfaciliteter. Under sommarsäsongen är öarna ganska välbesökta och det erbjuds rik underhållning men där finns också gott om oförstörd natur och tystnad.
De permanent bebodda öarna Runö och Kynö ligger vid havsgränsen mellan Estland och Lettland. Dessa öar med bra hamnar är också värda att besöka för båtliv.
Det finns också en utmärkt gästhamn i Pärnu, Estlands sommarhuvudstad, där yachtklubben ofta står värd för utmärkta seglingstävlingar under hela säsongen. Gästhamnen har plats för 140 båtar. Skulle inte platserna räcka till så försöker hamnfolket att fixa platser på andra ställen.