Tartu – Europeisk Kulturhuvudstad år 2024

Källa: Riina Varol, Visit Estonia

Tartu – Europeisk Kulturhuvudstad år 2024

  • Tartu   Källa: Riina Varol

En av de tre europeiska kulturhuvudstäderna år 2024 är Estlands andra största stad, Tartu. Segern kom efter en hård kamp med Narva, som är Estlands till storleken tredje största stad. Beskedet tillkännagavs av en internationell oberoende expertpanel i slutet av augusti.
 Varje est har en relation med Tartu. Många har studerat vid universitet och andra högskolor och stadens museer, utställningar och dess teater har genom åren lockat en bred publik. Tartu har oerhört mycket att erbjuda särskilt på det kulturella området och man talar om den speciella Tartu-andan som inte lämnar någon oberörd.

I Tartu kan du promenera under romantiska Änglabron eller dess tvilling Djävulsbron och verkligen andas in den kulturella känslan i staden.


Foto: Jaak Nilson

Staden Tartu i det historiska Livland, i sydöstra Estland, som fram till Estlands självständighet 1918 hette Dorpat grundades år 1030 av storfursten Jaroslav I. År 1224 erövrades Dorpat av en tysk här och blev biskopssäte för Svärdsriddarorden. Dorpat kom också att ingå i Hansaförbundet.
 År 1558 intogs staden av ryssarna, därefter växlade makten flera gånger under de kommande århundradena mellan Polen och Sverige för att år 1625 genom Gustav II Adolf få ett svenskt styre som varade i nästan 80 år. Gustav den II Adolf grundade stadens hovrätt år 1630. Fyra månader innan han dog vid slaget i Lützen år 1632 invigde han stadens universitet. Det etablerades ett utbyte mellan Tartu och svenska universitet och idag finns en skandinavisk fakultet med utbildning i nordiska språk med stöd från nordiska länder, numera dock endast med finansiella medel från Sverige.
 År 1704 erövrade ryske Tsar Peter staden och den 28 juni 1709 besegrades Karl den tolfte i slaget vid Poltava och därmed inleddes slutet på den svenska stormaktstiden (1611 – 1718).
I Dorpat decimerades dess dåtida befolkning om ca 8 000 till hälften. Idag har staden drygt hundratusen invånare.

Invid Tartu universitet restes 1928 en staty av Gustav II Adolf som avlägsnades under sovjettiden. 1992 restes en ny staty, gjord efter en gipsmodell som fanns i Göteborg.

Idag är Tartu vänort till Uppsala och här finns också Uppsalahuset, som är en symbol för samarbete mellan de båda städerna. Det finns gamla kulturbyggnader som härstammar från Tartus återuppbyggnad efter den stora branden 1775. I stadskärnan kan man se många hus i klassicistisk arkitektur och flera kvarter av friliggande villor i funkisstil. En av dessa villor är ritat av den då unga finska arkitekten Alvar Aalto som sedermera kom att bli världsberömd. Just dessa kvarter kallas "professorsstaden" vilket säger något om dess dåtida invånare av akademiker.

Soppstaden är ett eget område i Tartu, med trävillor i traditionellt estniskt utförande och med gator som fått rotfruktsnamn. Dessa kvarter skyddas idag av en aktiv miljörörelse som vill värna den unika bebyggelsen från alltför långtgående förändring. Den hippaste området i staden är Apparaatfabrikens gamla byggnader ett måste för alla kreativa besökare
År 1869 betraktas som ett viktigt årtal för den självständiga estniska nationen och dess kultur – här påbörjades i Tartu traditionen med sångfestivaler och här grundades den första professionella teatern Vanemuine (1870). Tartu har också haft stor betydelse för tidningspressen och utgivningen av estnisk litteratur. Än idag spelar Tartu en viktig roll i hela Estlands kulturella liv. I staden finns många mötesplatser för stadsbefolkningen och studenter att mingla och utbyta tankar och erfarenheter. På café Werner sitter historien i väggarna.

Under året 2024 beräknas hundratals evenemang arrangeras både i Tartu och dess omgivningar. Hansadagarna, Rally Estland och Tartuff, en festival som ägnas åt romantiska filmer visade på den största utomhus-popbio i Baltikum är återkommande evenemang årligen i staden. Kulturhuvudstadsprojektet som startade 1985 har sedan dess årligen utsett städer i Europa med syfte att dessa ska få möjlighet att visa upp och utveckla sitt kulturliv.

Tartus rådhus grundat 1630 av Gustav den II Adolf

Foto: Riina Varol
Uppdaterad senast: 23.09.2019
Inspiration