Estlands svenska historia

Redan under 1500- och 1600-talen hade svenskarna hunnit etablera sig i Estland och perioden brukar betecknas som "den goda svenska tiden". Bland annat förde det svenska herraväldet med sig betydande framsteg för det estniska folket och djupa band knöts länderna emellan.

Att Sverige har påverkat en stor del av Estlands historia är därför inte så konstigt och inte heller att de viktigaste områdena för den svenska minoriteten är de som vetter mot Sverige där de oftast bosatte sig. Aiboland är benämningen på svenskbygderna i Estland och avser framförallt kustområdena i norr och väster, och självklart även öarna. I dessa områden används fortfarande många svenska namn på orter och gator, vid sidan av de estniska. Namn som Nuckö (Noarootsi), halvön i väster, är ett exempel och på öarna, såsom Ormsö (Vormsi), finns många svenskklingande ortsnamn. Här finns exempelvis Hosby, Rälby och Österby vilka var bosättningar av så kallade Aiboländare.

Betydande personer och händelser

Nästan alla svenskar fick lämna sina fädernesgårdar år 1944 då de tvingades fly till Sverige i samband med den sovjetiska ockupationen men den djupt rotade svenska traditionen kom trots detta att leva vidare. Kända personer som Astrid Lindgrens illustratör Ilon Wikland är uppväxt i Hapsal (Haapsalu) som ligger i den del av Estland där svenska språket var livskraftigt ända fram till andra världskriget. Museet i Hapsal har intressanta utställningar om den svenska tiden och berättar om estlandssvenskarnas historia i Estland.

Men de allra första svenskarna kom på 1200-talet, redan innan Estland hamnade under svenskt styre, vilket var en följd av det livländska kriget även om de viktiga årtalen daterar sig runt 1600-talets början.

Några historiska årtal:

• 1561 erövrade Sverige Estlands norra och västra delar.
• 1629 var hela Estland under svenskt herravälde. Nu börjar den epok som går under namnet “den goda tiden" då de estniska småbönderna fick betydande förmåner. Den markerade även början på en rad reformer av utbildningen där utvecklandet av estniskan som ett skriftspråk är central.
• 1700 inträffade slaget vid staden Narva i nordöstra Estland. Fältslaget var det första betydande i det som skulle komma att kallas det stora nordiska kriget under 1700-1721. Sveriges seger vid slaget var en stor triumf.
• 1721 förlorade Sverige det stora nordiska kriget och den ryska dominansen över Baltikum efterträdde den svenska.

Den kanske mest kända personen från den svenska tiden är Kung Gustav II Adolf. Han hedras för sina otaliga militära segrar, inte minst som en stark kraft för den protestantiska kyrkan i det trettioåriga kriget, och som grundaren av universitetet i Tartu, då kallat Dorpat, där det fortfarande går att studera svenska. Den svenska tiden kom också att prägla det religiösa livet i Estland. Även om dagens Estland enligt undersökningar anses ha världens minst religiösa folk, har den protestantiska kyrkan liksom i Sverige haft betydande inverkan på kulturen.

Svensk närvaro i Estland idag 

När Estland återupprättade självständighet år 1991 kunde estlandssvenskarna åter besöka sina forna hemtrakter. En betydande del i Estlands självständighet var de sjungande massdemonstrationerna vid Tallinns Sångarfält, vilket ledde till uttrycket ”den sjungande revolutionen”. Estland har ett rikt kulturarv av folksång och dans och för den som inte visste har även tre svenskar representerat Estland i Eurovision Song Contest, nu senast Victor Crone år 2019. Relationerna mellan Estland och Sverige förvaltas även genom organisationer som anordnar evenemang med svenskanknytning och sammankomster för svenskar bosatta i Estland, exempelvis S:t Mikaelskyrkan i Tallinn med öppen förskola och Svenska Handelskammaren.

Runt om i hela Estland finns otaliga minnesmärken över den svenska perioden och här finns en betydligt större del av den svenska historien än de flesta kanske föreställer sig.

Upplev svensk historia vid:

• Universitetsbyggnaden, Gustav II Adolf's minnesmärke, och Uppsalahuset i centrala Tartu.
• Gustav Adolfs Gymnasium och St: Mikaelskyrkan i Tallinns gamla stad.
• Klosterruinerna i Pirita strax utanför centrala Tallinn. 
• Halvön Nuckö, historiskt bosättningsområde för svenskar.
• Narvas borg och museum. Likaså minnesmärket "Svenska Lejonet" och Narvas Bastioner.
  
• Hapsal, en charmig trästad och klassisk kurort vid Estlands västkust. Här ligger Aibolands museum som har grundats för att bevara estlandssvensk kultur och historia.
  
• Svenskminnet Tallinnporten som ligger i sommarstaden Pärnu.
• Upptäck Estlands övärld och området Aiboland. I de gamla svenskbygderna i Estland, exempelvis på öarna, förekommer både en estnisk och en svensk benämning. Det gäller bland annat Ösel (Saaremaa), Dagö (Hiiumaa), Ormsö (Vormsi), Kynö (Kihnu), Runö (Ruhnu) och Vrangö (Prangli).