Midsommarafton – när skymning och gryning möts

I slutet av juni firar vi midsommar som markerar sommarens höjdpunkt och sommarsolståndet. Midsommarhelgen sammanfaller med fenomenet "vita nätter", när solen går ner sent och natten mest är som skymning. Midsommar eller Jaanipäev som dagen heter på estniska, är en gammal tradition och Estlands största sommarfest!

Sommarsolståndet – årets längsta dag och kortaste natt

Estlands nordliga läge gör att du kan uppleva fenomenet "Vita nätter", när solen går ner och natten mest är som skymning. De vita nätterna är mest märkbara kring midsommar eller Johannesdagen, Jaanipäev, som den kallas i Estland eller sommarsolståndet i norra Europa.

Esterna sover knappast under denna period, de sitter utomhus i skymningen vid brasornas glöd. Med ursprung i gamla folkliga traditioner har midsommar historiskt markerat början för höbärgningen. Dagen firades långt före kristendomens ankomst till Estland och fast firandet fick ett kristet namn, så är den hedniska traditionen i högsta grad levande.

Vidskepliga legender och traditioner

Midsommarafton är sammanflätad med mycket folktro. Barn stannar uppe till gryningen, medan unga älskande par beger sig ut till skogen för att leta efter den lyckobringande ormbunksblomman som sägs endast blomma denna natt. Om du har turen att upptäcka en lysmask, kan du förvänta dig en stor förmögenhet.

Unga kvinnor som vill ta en tjuvtitt in i framtiden uppmanas att samla in nio olika typer av blommor och placera dem under en kudde för natten, vilket resulterar i en dröm som kan förutse och avslöja en framtida make. De modigare pojkarna och flickorna kan hoppa över midsommarbrasan för att nå lycka och framgång i livet eller gunga så högt som möjligt i byns trägunga. De lugnare traditionerna omfattar sång, dans och berättande av gamla folksagor.